2019 med tre (och några till) ord

Foto: Benjamin Jidhag

Om jag ska välja tre ord att sammanfatta hundåret 2019 så är det tacksamhet, utveckling och träningsglädje.

Tacksamhet

Hundarna har i huvudsak mått bra och varit friska under året. Salsa hade känningar av sin höftböjare igen i början av året, men efter vila, lite smärtlindring och elektroterapi så var hon återställd och har inte visat något senare under året. I samband med detta så röntgades Salsas rygg och höfter för att utesluta att där fanns något problem, men där såg allt fint ut och det är ju väldigt skönt att höra. Tacksamhet över att ha hälsan i behåll. Det är trots allt viktigare än något annat.

Foto: Jenny Wibäck

I år tog Salsa och jag oss till slut också till start i högre klass spår. Det var en otroligt rolig dag. Några missar i spåret och uppletandet som kostade poäng, men det räckte ändå till ett godkänt resultat och det gav mersmak trots att jag innan hade tänkt att detta skulle bli vår enda start i högre. Att få gå ett långt spår på ett nytt ställe, att leta i en ruta där jag inte vet var föremålen ligger, det gör att tävling faktiskt är ännu roligare än träning när det gäller bruks. Det är häftigt att få vara i team med en hund som har en sån entusiasm och arbetsglädje i den här typen av uppgifter. Tacksamhet för dessa utmaningar som Salsa och jag får ta oss an tillsammans.

Utveckling

Under 2019 har Tango och jag startat på WT två gånger och både gångerna fått uppflyttning till öppen klass. Efter att inte ha tränat jakt ett enda gång under 2018 så kickade vi igång 2019 med jaktträning redan på nyårsdagen. Det höll vi i till och från fram till i höstas. Det märktes att Tango hade utvecklats mycket i sina retrieveregenskaper. Hon är bättre på att markera och bättre på att slå på nosen vid rätt tillfälle. Jag tycker att det är jättekul med inlärning av dirigeringar och jag hoppas att jag någon gång ska ta mig tiden att träna för en start i öppen klass. Året slutade med en start i appellklass spår och även där fick vi en uppflyttning med oss. Jag är så glad för den utveckling som Tango har visat i nosarbete under året.

Efter att ha dömt första tävlingen för 2019 så bestämde jag att om jag inte skulle må bättre i min roll som domare eller känna mer tillfredsställelse över min insats, så skulle jag sluta döma när året var slut. Jag tyckte att det var så jobbigt och vill egentligen sluta på studs, men ville ge mig själv chansen att utvecklas och lära mig mer innan jag gav upp. För varje uppdrag så har det ändå känts något bättre, så jag kämpar på trots allt. I november vågade jag mig också på att hålla kurs igen och även i den rollen så trivdes jag bättre. Jag lär mig oerhört mycket av att hålla kurs och hoppas förstås att jag också har något att ge de som går kurs. Det är utvecklande att vara utanför sin comfortzon, väldigt jobbigt, men samtidigt utvecklande och jag är stolt över att jag tagit dessa chanser till utveckling.

Träningsglädje

Att få tävla SM i lydnad skulle lätt kunna kvala in under rubriken tacksamhet, men jag tror att definieras ännu bättre av ordet träningsglädje. De två månaderna inför SM var oerhört inspirerande och jag njöt verkligen av att få lägga fokus och prioritering på att vara så bra som möjligt när det var dags att äntra planen i Hallsberg. Jag njöt av den här perioden och alla härliga pass vi körde tillsammans minst lika mycket som av själva SM:et. Så kul att Tango och jag fick en så positiv upplevelse på vårt första SM och jag hoppas att vi får en ny chans både till en sådan här träningsperiod och SM-start.

Foto: Daniel Eidenskog

Träningsglädje har vi haft mycket av under året i övrigt också. Själva träningen i sig har mycket större betydelse för mig nu för tiden och tävling känns inte riktigt lika viktigt längre. Tango och jag får mer och mer flyt för varje år som går känns det som. Tango verkar också tycka att träningen och uppgifterna blir både viktigare och roligare. Min träningsmotivation har hållit sig stark under hela året oavsett med- eller motgång och det känns som en väldigt stabil grund att stå på.

Salsa och jag började träna nosework lite mer ambitiöst i somras. Det var en perfekt träning för oss under perioder när jag lagt mer tid på Tangos lydnadsträning. Med kortare tidsinsats så kan ändå båda hundarna få samma tillfredställelse och det är trots allt den viktigaste parametern att vara rättvis i. Salsa älskar verkligen allt där hon får använda sin nos och jobba självständigt. En träningsglädje som smittar av sig på mig.

Så summerar jag 2019 och ser samtidigt framemot att få uppleva allt som 2020 har att erbjuda oss.

En reaktion på ”2019 med tre (och några till) ord

  1. Jenny skriver:

    Vilka fina sammanfattande ord för två fina ekipage! 🙂 Njöt i fulla drag av att se dig och Tango på SM-planen, liksom dig och Salsa i uppletanderutan på högretävlingen. Önskar er allt det bästa inför året som kommer och ser fram emot fler roliga träningar tillsammans!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.